Undervakas öppenhetsindex 2017 är här – med rapport, interaktiv karta och rådata!

Offentlighetsprincipen – en papperstiger i digitaliseringens tid

Undervakas slutrapport visar att offentlighetsprincipen är på god väg att digitaliseras. Samtidigt framträder stora problem: Byråkratiskt godtycke och kommersiella intressen – snarare än demokratiskt fattade beslut – avgör vilken offentlig information som är elektroniskt tillgänglig för medborgare och journalister. Många anställda på myndigheterna oroar sig för att offentlighetsprincipen kan urholkas eller till och med krascha.

Projektet Undervaka har under våren 2017 mätt öppenheten i Sveriges kommunstyrelser med hjälp av ett nykonstruerat öppenhetsindex och en enkät, där över 1100 anställda på svenska myndigheter berättar om hur offentlighetsprincipen funkar på deras arbetsplats. Resultaten i korthet:

Offentlighetsprincipen är i praktiken redan digitaliserad: majoriteten av de 290 kommunstyrelser som Undervaka har granskat lämnar ut handlingar i elektronisk form, snabbt och utan avgift.

Medborgare och journalister har dock ingen laglig rätt att få ut allmänna handlingar i elektronisk form. Myndigheternas personal använder ibland avgifter och offentlighetsprincipens inbyggda ”pappersbroms” som informella medel för att försvåra utlämnanden till så kallade rättshaverister och andra ”besvärliga” personer.

Få kommunala myndigheter arbetar aktivt med att öka insynen, genom att exempelvis publicera sitt diarium på nätet. Sverige ligger efter andra stater där myndigheterna är skyldiga att publicera information i öppna format.

Dagens lagstiftning leder till en ojämlik och svårförutsägbar tillgång till offentlig information i elektronisk form. Vissa myndigheter och tjänstemän är öppna och generösa. Andra värnar säkerheten, eller håller tillbaka på grund av okunskap eller ovilja.

Företag som Lexbase/Verifiera, Ratsit, Hitta.se, Sirén och andra informationsmäklare är offentlighetsprincipens flitigaste användare, med journalistkåren på andra plats.

Flera offentliganställda uttrycker oro för att offentlighetsprincipen i dess nuvarande form kan urholkas, eller till och med sättas ur spel, genom automatiserade massförfrågningar.

Visualiseringskarta: Se vår interaktiva karta över kommuner i öppenhetsindexet här.

Rapport: Läs och ladda hem rapporten här.

Indexdata: Se och ladda hem rådata här.

Ta del av hela resultatet på www.undervaka.se

Offentlighetsprincipen fick fira en glad midsommar!

Under midsommarafton förra veckan fick Undervaka.se nys om att offentlighetsprincipen fått ta emot goda nyheter. Utredaren Maria Hellberg som fått i uppdrag av Justitiedepartementet att utreda eventuella begränsningar av offentlighetsprincipen lade nämligen fram sin slutrapport. Huvudsakligen utreddes utmaningen med att människor och organisationer gör så kallade omfattande och återkommande förfrågningar om allmänna handlingar. Detta leder till att myndigheter av olika slag ofta behöver lägga mycket tid på att hantera dessa förfrågningar. Utredningen gjordes främst genom enkäter och nu har rapporten blivit klar.

Det glada nyheten med slutrapporten är att offentlighetsprincipen inte behöver begränsas. Detta är ett första steg för att vända utvecklingen av en fortsatt analog offentlighetsprincip till att faktiskt göra den än mer anpassad till det digitala samhället. Än finns det inga tecken på initiativ till utveckla den digitalt och hanteringen av dess funktion för att kunna vända utmaningarna till fördelar. Däremot behöver myndigheter inte spana långt bort för att hitta olika existerande verktyg för att handskas med utmaningarna med digitalisering samt omfattande och återkommande förfrågningar. Ett sådant verktyg heter öppna data och finns redan till myndigheternas och medborgarnas lagliga förfogande!

Sveriges Radio skrev först om denna nyhet ”Utredning: Offentlighetsprincipen behöver inte begränsas” när de skrev om det på midsommar.

Undervaka, vi övervakar – underifrån

Snart kommer projektet Undervaka igång, där allmänheten kan vara med och undersöka hur det egentligen står till med offentlighetsprincipen och insynen ute i landets kommuner.

Vi som ligger bakom projektet är Malin Isaksson och Julia Navrén från journalistprogrammet på Stockholms Universitet. Vi gjorde det här projektet i mindre format i en kurs i mediejuridik i våras (den finns att hitta här) och märkte att det finns ett stort behov av den här typen av undersökningar.

Projektet finansieras av Internetfonden och utförs i samarbete med Open Knowledge Sweden.